Missbruk

Gemensamt för alkohol, lugnande och sömngivande läkemedel, och narkotika är att de omedelbart påverkar hjärnans belöningssystem. Detta innebär att man när man använder sådana substanser så blir man av med något oönskat, till exempel oro, eller upplever något positivt, till exempel att bli mer utåtriktad. Problem med alkohol är idag ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Omkring en miljon svenskar dricker på ett riskabelt sätt, eller är beroende av alkohol.

 

Idag betraktas även hasardspelande eller spel om pengar som något som man kan bli beroende av. Skälet är att det finns vetenskapligt belägg för att även hasardspelande påverkar hjärnans belöningssystem på ungefär samma sätt som substanser, som till exempel alkohol, gör. Det som ofta kallas för matmissbruk eller sexmissbruk är inte beteenden som ryms inom beroendediagnoserna, så som de används inom psykologin och psykiatrin. Dessa beteenden kan ofta förklaras av andra psykologiska eller kroppsliga komponenter.

 

Hur behandlas beroende?

Inom kognitiv beteendeterapi är ett viktigt första steg att tillsammans, behandlare och klient, kartlägga vad man får ut av användningen av den substans man söker hjälp för. Om man ökar förståelsen för detta är det ofta enklare att se vad det är som ibland gör att det är svårt att minska ner sitt användande, trots att detta börjat få negativa konsekvenser.

 

Kognitiv beteendeterapi rekommenderas av Socialstyrelsen som en behandlingsform för beroende. Det finns olika metoder inom KBT som alla visat sig kunna vara effektiva. Två exempel på dessa är Motivational Enhancement Therapy (MET) som är en kort motivationshöjande behandling och Återfallsprevention. Kognitiv beteendeterapi vid alkoholberoende kan enligt Socialstyrelsens riktlinjer gärna kombineras med läkemedelsbehandling. Idag finns läkemedel som dämpar alkoholbegäret, vilket underlättar för många att lyckas med den beteendeförändring som man vill göra.

 

MET består av två steg. I det första kartlägger man, genom självskattning, hur konsumtionen av alkohol ser ut, och vilka konsekvenser bruket får för till exempel relationer och den egna psykiska hälsan. I steg två värderar klienten, tillsammans med behandlaren, sin aktuella situation och vilka egna skäl som kan finnas för att ändra sina alkoholvanor, för att börja dricka mindre eller för att bli helt alkoholfri. MET omfattar fem samtal, och pågår under tolv veckor.

 

Återfallsprevention är närmast en kurs där man erbjuds att lära sig och träna olika färdigheter för att undvika att återfalla i alkoholvanor som man vill lämna bakom sig. Exempel på sådana färdigheter är att bli bättre på att tacka nej till alkohol i sociala sammanhang eller att hantera alkoholbegäret som lätt uppstår i olika så kallade risksituationer. Återfallsprevention består oftast av åtta till tio tillfällen om 2 x 45 minuter och vanligen träffas man en gång i veckan.

 

Beroende av lugnande och sömngivande läkemedel, och narkotika, är problem som i normalfallet ska behandlas av specialister inom landstingets beroendevård.

Visa mer info