Beteendemedicin

Den teoretiska grunden för beteendemedicin är att beteenden och faktorer i livsstilen kan påverka kroppssjukdomars tillstånd, uppkomst och framförallt deras utveckling.

 

Vad vi gör påverkar vår kropp

Långvarig muskel- och skelettsmärta, som värk i rygg, nacke, axlar eller fibromyalgi, är ett stort samhällsproblem som den traditionella medicinen inte lyckats komma tillrätta med. Den beteendemedicinska behandlingsmodellen har däremot kunnat uppvisa övertygande resultat vid klinisk forskning. Rehabiliteringen utförs oftast av ett arbetslag med beteendeterapeuter, läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Målet för rehabiliteringen är att patienten ska lära sig nya copingstrategier och tillämpa dem i risksituationer. Det kan vara avslappningsmetoder, distraktionstekniker eller ett mer ergonomiskt arbetssätt.

 

Hjärt- och kärlsjukdomar har också blivit ett viktigt område för beteendemedicinen. Även här görs en analys av riskfaktorer såsom stress, rökning, matvanor och brist på motion. I behandlingen får sedan patienten hjälp med att få mer hälsosamma vardagsrutiner och att minska riskfaktorer. Behandlingen genomförs både i förebyggande syfte vid till exempel högt blodtryck och efter en första hjärtinfarkt för att motverka återfall. Rökavvänjning efter en beteendemedicinsk modell är förutom vid hjärt- och kärlsjukdomar också aktuell i samband med cancer, muskel- och skelettsmärtor.

 

Beteendemedicinska metoder har dokumenterad effekt på bland annat följande områden:

  • Muskel- och skelettsmärta
  • Migrän
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Tinnitus
  • Meniéres sjukdom
  • Vissa mag- och tarmbesvär
  • Illamående
  • Cancer
  • HIV/aids
  • Epilepsi

 

Det första steget vid KBT-behandling är att göra en analys av den enskilde patientens risksituationer. Därefter kan olika tekniker att hantera dessa situationer, så kallade copingstrategier, tränas in och prövas. Målet är att minska kroppsliga besvär med hjälp av dessa tekniker.

Visa mer info