Ätstörningar

Utmärkande för både anorexia och bulimia är en förvrängd bild av utseende och kroppsvikt. Självkänslan är överdrivet påverkad av uppfattningen om figur och vikt.

 

Typer av ätstörningar

Anorexia förekommer huvudsakligen hos tonårsflickor och yttrar sig i en vägran att hålla kroppsvikten på, eller över, den nedre normalgränsen för åldern och kroppslängden. Trots uppenbar undervikt har patienten en intensiv rädsla för att vara tjock eller för att gå upp i vikt. Kroppsuppfattningen är ofta negativt påverkad. Utebliven mens kan ingå i sjukdomsbilden hos flickor. En del drabbade håller den låga vikten enbart genom självsvält. Andra kombinerar svälten med episoder av hetsätning och med självrensning Detta kan vara i form av självframkallade kräkningar, missbruk av laxermedel och/eller urindrivande medel.

 

Patienter med bulimia är oftast normalviktiga. Störningen yttrar sig i återkommande perioder av hetsätning då patienten äter betydligt större mängder föda än vad som kan anses normalt och upplever sig samtidigt ha förlorat kontrollen över ätandet. Episoder av hetsätning åtföljs av olämpligt kompensatoriskt beteende. Det kan ske med hjälp av fasta, laxermedel, kräkningar, överdrivet motionerande.

 

Jämfört med personer med anorexia upplever personer med bulimia vanligen en högre grad av psykiska besvär såsom impulsivt beteende, större svårigheter att hantera situationer, mer framträdande depressiva symptom och ökad risk för självmord och drogmissbruk. Hos båda grupperna är irritation, depressivitet och tvångsmässighet vanligt förekommande. Ätstörningar medför också ett flertal risker för kroppshälsan. Bland dessa märks tandskador, benskörhet och rubbad hjärtrytm.

 

Behandling av ätstörningar

Under de senaste åren har vi lärt oss mycket om förståelsen och behandlingen av ätstörningar. Efter omfattande forskningsansträngningar har kognitiv beteendeterapi kommit att anses som förstahandsval när det gäller behandling vid ätstörningar eller kommit att utgöra den viktigaste delen i kombinationsbehandling.

 

KBT-behandlingen bygger på att patienten för noggrann dagbok. Med den som utgångspunkt får patienten hjälp att förvärva nya beteenden:

  • Äta regelbundet tre till fem gånger per dag
  • Försena och efterhand upphöra med kompensatoriskt beteende
  • Undersöka och ändra felaktiga föreställningar om mat, bantning och utseende
  • Lära sig se samband mellan interpersonella svårigheter och matmönster
  • Identifiera problem och hitta alternativ
  • Lära sig att självkänsla består av mer än bara kroppsform

 

Behandlingen innehåller också en hel del undervisning. Patienten får sakupplysning om till exempel kroppsvikten och dess reglering, om bantningens fysiologiska konsekvenser och om kroppsliga reaktioner på hetsätning, kräkning och missbruk av laxermedel.

Visa mer info